Att spara pengar i vardagen börjar med att se vart pengarna faktiskt tar vägen. Du behöver varken kunna ekonomiska fackuttryck eller skapa ett avancerat kalkylblad. Ett kontoutdrag, några anteckningar och en stund varje vecka räcker för att komma i gång. Börja med utgifter som går att påverka utan att vardagen blir onödigt krånglig. Små förändringar kan ge mer utrymme på kontot, men hur mycket beror på dina inkomster, avtal och vanor.
Hur börjar du spara pengar i vardagen?
Gå igenom kontohändelserna för den senaste hela månaden. Skriv upp vad du fick in efter skatt och vad som drogs från kontot. Använder du flera konton eller ett kreditkort behöver du ta med dem också. Annars är det lätt att missa köp. En överföring mellan två egna konton är däremot ingen utgift. Se också till att inte räkna kreditkortsköpen en gång till när du betalar kortfakturan.
Dela sedan utgifterna i tre grupper: sådant du måste betala, sådant du behöver men kan påverka och sådant du kan avstå från. Hyran hör oftast till den första gruppen och maten till den andra. En extra streamingtjänst kan hamna i den tredje. Gränserna beror på din situation. En bil kan exempelvis behövas för arbetet på en ort där kollektivtrafiken inte passar arbetstiderna.
Välj därefter en enda förändring för den kommande veckan. Du kan ta med lunch två dagar eller pausa ett abonnemang som inte används. Skriv ner vad förändringen faktiskt sparar, inte vad du hoppas på. Om en köpt lunch kostar 120 kronor och matlådan 35 kronor blir skillnaden 85 kronor. Matlådans kostnad behöver alltså räknas bort för att du ska få en rättvis bild av besparingen.
Gör en enkel budget för att spara pengar i vardagen
En budget är en plan för pengarna innan de används. Utgå från den inkomst du säkert har tillgång till under månaden. Räkna inte med en möjlig bonus, övertid som ännu inte är bokad eller pengar från saker du hoppas sälja. Har du varierande inkomster kan du lägga dig på en försiktig nivå och justera när pengarna har kommit in på kontot.
Skriv sedan upp boende, el, försäkringar, resor och andra återkommande kostnader. Ta även med utgifter som kommer mer sällan. En årsavgift på 1 200 kronor motsvarar exempelvis 100 kronor per månad. Lägger du undan den summan löpande behöver du inte få fram hela beloppet samma månad som fakturan kommer. Använd tidigare fakturor som underlag, så att uppskattningen bygger på dina egna kostnader.
Det som återstår ska räcka till bland annat mat, kläder, nöjen och sparande. Ge varje kategori ett rimligt belopp. Om du brukar lägga 4 000 kronor på mat kan 3 700 kronor vara ett mer realistiskt första mål än att plötsligt sätta gränsen vid 2 000 kronor utan en plan. Följ upp budgeten efter en månad och justera det som inte fungerar. Den ska hjälpa dig att fatta beslut, inte vara ett betyg på hur du sköter dig.
Planera maten utifrån det du redan har
Titta i kyl, frys och skafferi innan du skriver inköpslistan. En öppnad burk krossade tomater, några morötter och ett paket linser kan bli grunden till en gryta. Planera några middagar med gemensamma ingredienser, så att du inte köper en hel förpackning för att använda en liten del. Kål passar exempelvis i både wok, sallad och soppa under samma vecka.
Titta på jämförpriset på hyllkanten, inte bara priset på förpackningen. Kilo- och literpris gör det lättare att jämföra olika storlekar. En stor förpackning blir ändå inte billigare för dig om en del måste slängas. Köp mängder du hinner använda eller kan frysa in. Var särskilt uppmärksam på erbjudanden där du måste köpa flera varor. Räkna på hela köpet och fundera på när maten ska ätas.
Laga gärna en extra portion när du ändå står vid spisen. Märk matlådan med innehåll och datum så blir den lättare att hitta i frysen. Planera också in en middag med rester. Spara pengar i vardagen
kan du också göra genom att låta resterna ersätta en planerad middag i stället för att köpa nya ingredienser. Alla runt bordet behöver inte äta samma sak. Någon kan ta gårdagens pasta och någon annan soppa med smörgås. Följ matens förvaringsanvisningar och ta hänsyn till skillnaden mellan bäst före och sista förbrukningsdag när du bedömer vad som kan användas.
Se över abonnemang och återkommande avtal
Återkommande betalningar är lätta att vänja sig vid eftersom varje enskilt belopp kan se litet ut. Gå igenom autogiron, e-fakturor och kortbetalningar som återkommer varje månad. Anteckna tjänst, pris, nästa betalningsdatum och eventuell bindningstid. Två abonnemang som kostar 99 kronor vardera blir tillsammans 2 376 kronor på ett år. Det säger inget om deras värde för dig, men gör kostnaden tydligare. Budget Bladet behandlar abonnemangens sammanlagda kostnader över året.
Kontrollera vad du faktiskt använder. Har mobilabonnemanget mycket mer surf än du förbrukar kan det finnas utrymme att byta till ett billigare. Titta på användningen under flera månader innan du väljer en lägre nivå. Läs också vad som händer när en introduktionsrabatt tar slut. Jämför den sammanlagda kostnaden under den tid du räknar med att ha avtalet, inklusive startavgifter och andra obligatoriska avgifter.
Säg inte upp försäkringar enbart för att minska månadskostnaden. Jämför först omfattning, självrisk och undantag, så att du förstår vad som förändras. För tjänster du vill avsluta behöver du följa uppsägningsvillkoren. Spara bekräftelsen och kontrollera att debiteringen verkligen upphör. Lägg gärna en påminnelse i kalendern före nästa förnyelse. Då hinner du ta ställning innan ytterligare en betalningsperiod börjar.
Ge inköp lite mer betänketid
Skilj mellan ett behov och ett köptillfälle. Att vinterskorna har gått sönder skapar ett behov. Att ett par skor har sänkt pris är däremot bara ett köptillfälle. Skriv upp sådant du vill köpa på en lista i stället för att beställa direkt. Anteckna vad saken ska användas till och hur mycket du är beredd att betala. För mindre inköp kan ett dygns väntan räcka för att du ska hinna tänka efter.
Kontrollera också om du redan har något som löser uppgiften. En borrmaskin som ska användas till två hål kanske går att låna. Ett bord som känns slitet kanske bara behöver få skruvarna åtdragna eller en ny ytbehandling. Räkna på material och eventuella verktyg innan du bestämmer dig för att reparera. Ibland blir lagningen dyr. Då behöver du jämföra kostnaden med vad det skulle kosta att köpa en ersättare.
När du väl handlar ska hela priset få plats i budgeten. Frakt, tillbehör och löpande avgifter kan göra köpet dyrare än beloppet på prislappen. Vid begagnatköp behöver du även bedöma skick, funktion och transportkostnad. Be att få prova det som går att prova. Använd inte delbetalning för att få ett köp att verka billigare. Månadsbeloppet visar inte vad varan kommer att kosta totalt.
Bygg en buffert och följ upp varje vecka
En buffert är pengar som finns tillgängliga när något nödvändigt kostar mer än planerat. Det kan handla om en oväntad tandvårdsräkning, en trasig hushållsapparat eller en resa du behöver göra med kort varsel. Börja med ett belopp som fungerar i din ekonomi. Om du har möjlighet att lägga undan 100 kronor per månad är det en konkret start. Du behöver inte vänta tills du har råd att spara en större summa.
Förvara bufferten avskild från pengarna du använder till vardags, men så att du kommer åt den när den behövs. Kontrollera uttagsvillkor, avgifter och om kontot omfattas av insättningsgarantin. Pengar som kan behövas snart bör inte vara beroende av att du säljer en placering vid ett visst tillfälle. Har du samtidigt förfallna räkningar eller dyra krediter behöver du väga sparandet mot kostnaderna för dessa.
Avsätt tio minuter samma veckodag för att kontrollera saldot och kommande betalningar. Se efter vad som finns kvar till nästa inkomst när de väntande räkningarna är betalda. Har matbudgeten spruckit, ta reda på vilka inköp som gjorde skillnaden och anpassa nästa veckas plan. Finns det pengar över efter att månadens behov är täckta kan du föra över en del till bufferten. Sätt ett första sparmål som motsvarar en konkret utgift, exempelvis självrisken i en försäkring du har.